Det finns väldigt många sjuka människor som jobbar på södra storgatan i helsingborg.
Igår kom Johan in och lämnade sina nycklar till oss, och det va ju inte den lilla nyckelknippan heller, utan ungefär 25 nycklar.
Sen kom han in igen på kvällen och börjar prata om att han hade betalat sin gamla skuld men skulle börja på en ny..
Iaf, vi frågade om han skulle hämta sina nycklar.
Åh, för helvete! Mina nycklar!! Åh ni har hela den stora med! Ni hade ju kunnat åka hem till mig. Kolla i mitt hus.
Minnet är kort eller vad säger man?
Men han skulle iaf skicka en blomma till sin gamla moster, och hans förslag på vad dom skulle skicka var: En sten? En sån hög smal sten med text på haha.
Sen kommer Kristian in. Jag fattar inte varför dom ränner inne hos oss hela tiden.
Marie hade gett dom en liten julklapp och skrivit ett kort med deras namn på.
Ni hade ju stavat fel! Vem fan stavar Kristian med ch? K ska det va!
Och då berättar Johan snällt att vi inte är så bra på att stava.
En gång skrev Marie fel på ett band, Rest in pease ist för rest in peace.
Och Stina luckades höra fel på Kurt och Krupp?? och han hade börjat skratta i kyrkan när han såg kortet.
Krupp.
Och som Kristian sa, skrattade han i kyrkan? Ja, vad ska man gråta för?